• ÅFOR | Alla är i mål

Nja, alla är inte i mål, några få båtar bröt ju tävlingen, men alla som seglade är i mål. Och sist i mål kom Elan 310:an Ankan. Vinden dog ut ordentligt under det sista dygnet och eftersläntarna från söndagsstarten fick en ganska lång segling. Mycket segling för pengarna..

När alla nu är i mål tänkte jag köra en enkel sammanfattning för varje klass och även jämföra med mina förhandstips, och jag börjar med SRS Classic där 14 båtar kom till start.
SK 95:an Kerma segrade och låg i topp i stort sett från start till mål. Först ut till Sandhamn på etapp ett var dock en annan SK 95, Gerdny. Gerdny höll bra även ute på havet och rundade som tvåa vid Visby men tappade lite på slutet och blev bara sjua.
Jag hade innan racet tagit ut Ithaka, Kerma och Vagabonde som favoriter och det gick väl sådär. Kerma vann ju, men Vagabonde blev bara åtta. Ithaka seglade in som femma.

I ORCi A med de stora båtarna vann svensk-norka Camilla, Cockson 50, med Johan Frost vid rodret. Tyske 45-fotaren Leu ledde till en början med föll till sjätte plats av de nio startande. Troligen till stor del beroende av de avtagande vindarna.
Efter som racets totalsegrare utses i ORCi-klasserna blev det Camilla som tog årets totalseger.
Mitt tips var här tyska Varuna, Varuna låg sjua vid Hoburgen men hoppade hastigt och lustigt upp i ledning vid Visby. Sedan dalade de till fjärde plats. Känns lite som felrapportering vid Visby. Det skiljer lite för mycket tid för att det ska vara riktigt.

I ORCi B hade jag tagit ut Teknova, Stamina III och FoXy Lady. Franska Stamina III var dock aldrig med i täten och slutade sexa av de nio startande. FoXy Lady var med i täten till en början och ledde vid Fårö medan Teknova tog över ledningen vid Östergarn. Till slut segrade dock Ola Sandell med Karrukera. Jag nämnde Karruekera som möjlig utmanare till de tre i toppen, så helt fel hade jag inte. Ola Sandell har även en seger från 2001.
Teknova blev tvåa.

I ORCi C växlade placeringarna mycket under resans gång. På skärgårdsetappen var det västeråsbåten Stormsteg som ledde racet. Väl ute på havet var det åländska My Way, X-332 som tog täten, men det höll bara till Östergarn. Vid Hoburgen klev estniska Silva, First 36.7 upp från femte till första plats. Sedan dök favoriten Feelgood, Salona 37 upp och vann stort, med över fyra timmars marginal. Med segermarginalen fick Feelgood lite hjälp att vädergudarna så vinden dog precis efter att de gått i mål.
Feelgood fanns förståss med i mitt förhandstips liksom Silva och X-362:an Perfect Excuse. Silva slutade femma medan Perfect Excuse bröt efter att ha legat tvåa vid Östergarn.
Elan 310 Ankan ııı som stängde grinden lyckades dock knipa en placering på omräknad tid och slog litauiska Tojana med tre minuter.

I klass ORCi SM är det väl ganska uppenbart att vindarna spelade en stor roll för placeringen i racet. Resultatlistan ser nästan ut som en startlista sorterad på mättal. DataCom 2, Landmark 43, låg vid Visby på elfte plats och slutade tvåa. Den långsammare Amarone, Grand Soleil 37 låg fyra vid Östergarn och slutade på fjortonde plats. De tre snabbaste båtarna tar platserna ett, två och fyra medan ingen av de mättalsmässigt långsammaste hamnar bättre än nio. Själv tycker jag att man skulle ha låtit SM båtarna segla tillsammans med övriga ORCi-klasser. SM-resultatet hade dock säkerligen blivit det samma, men det hade blivit ett mer rättvist resultat inom klassen.
Epsilon-Nemo IMX 40, Arken Zoo First 36.7 och Harriet ıı Xp 38 var mina favoriter. Alla tre var med hyggligt till en början men tappade på slutet, säkerligen mycket på grund av de avtagande vindarna.
Vann gjorde förståss TP 52:an Blixt med just Thomas Blixt före de två DataCom-båtarna. Och Blixten tog även hem SM-titeln vilken han har haft förut. Tror han var svensk mästare i IMS, som det hette då, 1992.

Även i SRS A hjälpte den avtagande vinden till att ändra resultatet, dock inte lika mycket som i vissa andra klasser. Här var det snabbseglaren Hyundai som klättrade från 16 vid Visby till tvåa i mål. Noterbart är att den gamle legenden Pelle Petterson seglade med som rorsman. Man blir aldrig för gammal för att segla. Han fyller snart 80.
Segrade gjorde lite överaskande för mig, Dehler 44:an Ada med Johan Biörk. Och här kan man inte skylla så mycket på vädret då Ada ledde från start till mål på etapp två. Arcona 430 L’Arc blev trea och mina favoriter inför racet hamnade en bit ner. Effect Aspect 40 slutade femma, Pac-Man B&R 38 blev sexa och Zelma Arcona 430 blev nia bland de 25 startande.

SRS B har jag ju skrivit en del om tidigare och där segrade ju Luffe 40 Blå’s före de två Farr 30:orna Solsidan och s/y Maskinen. Jag hade nämt alla tre i mitt förhandstips, men det var tre andra som jag tippade i topp, och dessa tre slutade på plaserna fyra, fem och sex. Almaviva, fd. Blur, J/109 blev fyra, Swetre Dufour 36 blev femma och IT Advisor Gambler 40 tog sjätte plats av 62 startande.

Och slutligen SRS C som jag också skrivit några rader om tidigare. Där hade ”småbåtarna” svårt att hänga med. Kanske fick de mer kryss mellan Gotska Sandön och ner mot Östergarn än de snabbare båtarna i klassen.
La Dolce Vita, Finn-gulf 33 var dock med i täten hela banan runt så segern var odiskutabel. Tvåa blev Wasa 55:an Vindile som ju vann förra året. Och trea blev Calliope Arcona 340. De två första hade jag med i mitt tips. Den tredje båten i mitt tips, Scampin Ulrika slutade först på 25:e plats.
Noterbart är de två båtarna i klassen som seglades doublehanded, Dagmar, Dehler 33 och Grym Arcona 340 som slutade på sjätte respektive fjärde plats. Riktigt bra gjort.
En sörmländsk framgång är värd att noteras då södertäljebåten Daiquiri Compis 363 slutar på femte plats av de drygt 60 startande. Kanske dyker det upp en kommentar i mailboxen från Daiquiris husse Gunnar Frostell.

216 båtar blev det till slut som startade i årets race. Det är 45 färre än förra året och det näst sämsta som jag har siffror på.
Många av deltagarna har tyckt att start i Stockholm och skärgårdsdelen var en kul grej, men vad tycker de som inte var med?
Jag skulle hellre starta i Sandhamn!

Resultat >>>