• Mästare vann Höstseglingen

17 båtar får väl anses som okej på Höstseglingen. Martin Axelsson, Dehler 29 Gryffindor lämnade återbud dagen innan på grund av sjukdom. Och Jose Paavola, First 35s5 Firstinnan har av förståeliga skäl ingen seglingslust efter olyckan på Askö Runt.

Väderprognoserna för lördagens segling såg riktigt trevliga ut. Speciellt för oss Express-seglare. Sol, varmt och svaga sydvindar. Mycket kryss och läns. Däremot var jag drabbad av en ordentlig förkylning och då är det kanske inte så bra att ge sig ut på en kappsegling. Men jag såg en god chans och kände att hellre missa några dagars jobb än att missa en kappsegling på hemmaplan i skönt sommarväder.

Dagens startbåt med familjen Fällman.

Först i väg i jaktstarten, som ofta, den lilla Albin 78:an Susanna med Jan Lindmark och Hans Lundén. Vi startade som femte båt med 18 minuter att ta in på drygt 15 distansminuter.
Vinden blåste sydligt och vi sträckte ut mot första rundningen, röda pricken vid Hållvastö. En typsik bog där man kan tjäna mycket tid om man jobbar ordentligt med focktrimmet. Ut med skotpunkten i relingen och trimma hela tiden, som när man skotar en spinnaker.
Vid passering av den röda pricken sattes spinnakrar på båtarna före oss. Det var brant och vi tvekade till en början. Vi borde nog att satt direkt. Bakom oss jagade Per Sandberg och Magnus Gustafsson med den snabba Rival 22:an Winny, Svensk Mästare i år.
De knaprade in meter för meter, och när jag till slut drog i fallet blev det förståss ett rejält timglas. Som ensam gast får man slita ordentligt för att reda ut en sån sak. Här fick jag dessutom riva ner nylonet på däck för att reda ut trasslet. När spinnakern väl var på plats var Winny ikapp, och förbi.
Vi rundade Svarthälls fyr nån båtlängd efter Rivalen och hade också häng på Mustangen som startat ett par minuter före oss.
Nu följde en lång läns upp mot Furskär och till en början knaprade vi in på Rivalen, men Mustangen lovade när vi närmade oss och vi valde snällt att falla ner och gå på läsidan.
Rivalen höll undan hela vägen upp mot Furskär och bakåt kändes det i övrigt väldigt lugnt. Närmast bakom jagade Mustangen och sedan First 32 Jazz med Peter och Annika Wikström. Det kändes som vi ökat avståndet bakåt.

Vi rundade vid Furskär med Albin 78:an fortfarande i täten följd av Comfort 30, Rival 22 och en Beason 31. Vi låg femma i fältet med god kontakt till de tre närmaste.
Väderprognosen talade om att vinden skulle vrida mot sydost och av den anledningen valde vi att hålla oss österut på den långa kryssen ner mot Oxnö. Rivalen och Comforten valde tidigt att slå in mot mitten liksom Beason 31:an.
Men vinden vred inte mot sydost. Vi tuggade på söderut längs öarna ner mot Ramsö och Doftskär och vinden snarare vred åt andra hållet.
Vi närmade oss grundet Kasen och vi valde där att slå in mot mitten av banan. När Rivalen och Comforten passerade framför hade de ökat avståndet. Beason 31:an hade vi dock tagit på. Beason 31:an brukar dock tillhöra bottenskiktet i resultatlistan, men idag tyckte jag att den höll riktigt bra fart på kryssen.

Vi slog neråt igen, i princip i kölvattnet på våra framförvarande motståndare. Om nu vinden skulle vrida mot sydost ville jag inte ligga väster om dem.
Ner mot Doftskär slog de båda och vi fortsatte rakt fram. Åter igen hade de sedan ökat försprånget när vi sedan möttes nästa gång. Det gick inte alls som jag tänkt mig. Vinden vred ju åt fel håll tyckte jag. Och avtog långsamt.
Men vi fortsatte att hålla oss lite öster om våra motståndare, dock valde jag att vara lite närmare deras spår, för säkerhets skull.

Bakom närmade sig ett hel gäng båtar, främst jagade First 32 Jazz och Facil 35 Hambo.

Oxnö rundades i en stor sväng och spinnakrarna åkte upp. Vinden hade nu avtagit och det blev en seg och jobbig läns norrut. Vi hade Comforten nån minut före oss. Rivalen var en bra bit fram nu och hade tagit upp jakten på Albin 78an. Bakom var det nu främst Linjett 33 Wild med Thomas Forslund och Christer Björk som jagade. Jazz hade uppenbarligen tappat i slutet på kryssen.

Vi gippade oss upp längs Fifång och upp mot Doftskär. Vinden avtog ännu mer och jag började titta på klockan och fundera om vi skulle hinna i mål. Wild och Hambo segade sig förbi och vid Doftskär var nu Rivalen ikapp Albin 78:an. Det lutade åt att Svenska Mästaren i Rival skulle ta hem Höstseglingen. Vem skulle kunna hota nu?

Hur skönt som helst att passera dessa två på kryssen.

Vi rundade Doftskärsudden riktigt tajt. Det var nog inte många decimeter under kölen. Vinden hade nu äntligen vridit mer mot sydost och på kryssen söderut mot Svarthäll valde vi självklart den östra kanten. Vi gick ända ut på layline innan vi slog tillbaks med kurs på fyren. Linjetten Wild valde samma väg, men vi tog in lite. Facilen och Comforten blev ordentligt omseglade och det kändes riktigt bra.
Vi gick både rätt väg och hade riktigt bra fart och höjd. Trimmet satt perfekt och pappa styrde lika perfekt, trots sina synproblem.

Efter Svarthäll följde en spinnakerbog där vi slet ordentligt för att hålla Comforten bakom, och att jaga ikapp Albin 78:an. Facilen störde oss en del i lovart, men vi ville inte upp för högt åt lovart då vi säkerligen skulle hamna i dålig vind bakom Krogskär. Här gällde det att välja en bra medelväg.
Comforten tog några meter och vi valde att bevaka vår plats genom att lova upp några meter för att lägga oss mitt i nosen. Men som sagt, vi var försiktiga för att inte hamna för högt upp. Ögon i nacken skulle vara bra, eller varför inte en backspegel…

Efter passagen av Krogskär lovade vi ytterligare för att styra mot mål. Det blev brant, mycket brant, men i den lätta vinden var det inga större problem att bära spinnakern.
Comforten hade tappat en del nu. Kanske fick han skitvinden av oss, och den marginalen kändes säker.
Framför jagades nu Albin 78:an. Vi tog meter för meter och när sedan Facilen passerade Albin 78an i lovart minskade avståndet ordentligt. Vi han dock inte riktigt ikapp. 19 sekunder var avståndet fram när mållinjen skars.

Sandberg med Rivalen var klart först i mål och jag var tämligen säker på att de skulle stå som segrare även när resultaten räknats om.
Seglingen hade gått något fortare än beräknat och vissa ”snabbare” båtar skulle kunna klättra lite när listan räknades om.
Vi var femma i mål vilket var riktigt bra med tanke på strulet och oflytet i början. Men jag befarade att en och annan storbåt skulle passera innan prisutdelning.

På den slutliga resultatlistan blev vi femma. Ett resultat som vi är mycket nöjda med. Vi passerade Albin 78:an men fick se oss slagna av X-332:an Inga G.

Rivalen vann förståss, och det i lätta vindar. Visst går det att segla Rival snabbt i lättvind. Speciellt om det är gott och trixig kryss där en duktig besättning kan hitta rätt på vindvriden.
Tvåa blev en annan mästare, årets Linjett-mästare Wild, med Thomas Forslund och Christer Björk.
Facil 35:an Hambo med Nisse Nyström och Peter Ståhl knep tredjeplatsen.

I stort en riktigt trevlig och skön dag. Min förkylning blev dock knappast bättre av slitet och kvällen blev allt annat än skön. Men det var det värt.

I klubbstugan bjöds det sedvanligt på ärtsoppa. Ingen vanlig burksoppa, utan riktig hemlagad soppa. Ove Bjurkull heter klubbens eminente kock. Jag tror även delar av brödet till soppan var hembakt. Mycket gott!

Känslan är att seglarna gillar den här seglingen. Många kommer från Nyköping och deltar. Jag tror de återkommer nästa år.

Nu är seglingssäsongen slut för Tango och Trosa, men ytterligare race finns att köra för de som vill. Nästa helg seglas Radön Open, Östertälje och Nävekvarns Öppna. Båda ingår i Sörmlandskustens SRS-cup.

Resultat >>>