Det gick inte riktigt som jag förväntat mig. Det är delvis därför det tagit lite tid att få ut det här inlägget. Mycket funderingar kring vad som egentligen hände.
Väderprognosen inför racet va som inför de flesta race den senaste tiden. Solsken, skön temperatur, och svag till måttlig vind. Jag minns knappt när det blåste över fem meter senast. Kanske var det Sista Rycket 2021…
12 båtar anmälda är ju lite tunt. Det är samma siffra som förra året, och det är den lägsta deltagare siffran i tävlingens historia. Jag lyckades i år fixa gratis hamnplats för de tävlande i Trosa Gästhamn, men det verkade inte locka några extra båtar, tyvärr. Jag vet inte hur man ska få fler att ställa upp. Skiner solen så måste man ju ut med familjen. Regnar det så är det för dåligt väder. Är seglingen i maj så är det för tidigt. Jag har runt tio namn bara från trosa BK som nån gång sagt att de kan tänka sig att vara med, men de har alltid bortförklaringar. Det vore bättre om de sa att de vill inte…
Som sagt, 12 båtar och många duktiga seglare. Det skulle naturligtvis bli en hård kamp om whisky-glasen.
Vindriktningen på morgonen var nordost, och när startlinjen var lagt vid elvatiden hade vinden hunnit vrida ner till ost.
På Sörmlandsregattan har vi en startprocedur med så kallat startfönster där seglaren får starta när den vill inom 10 minuter. Tanken var att det skulle locka lite nya seglare som annars tycker det är trångt i starten. Men så har det inte blivit. Men det finns ju vissa saker att tänka på inför start. Vad händer med vinden under racet? Vilka båtar startar före och efter?
Den här gången valde vi tidig start. Anledningen var att vi trodde att vinden skulle avta senare på eftermiddagen, och då är det ju bra att vara i mål.
I vår startgrupp valde även Omegan 34 Together med Johan Grevald också att starta tidigt. Det passade oss bra. En snabbare nått att ta sikte på. Dessutom är det ju den båten som min bror seglar på. Och det är första gången i historien som vi tävlar mot varandra i kölbåtssegling.
Starten gick och Together passerade startlinjen med nån form av mindre code-segel satt, och vi startade runt halvminuten bakom. Nån minut bakom oss startade First 32 Jazz med Peter Wikström.
Vi styrde öster ut mod Doftskärshällar med vinden mot oss, en vind som nu vridit ner mot sydost. På vår Express blev det därför skottning av focken ute i relingen.
Till att börja med hängde vi på Omegan rätt bra och båtarna bakom hotade inte direkt.
Vi passerade Doftskärshällar och föll av en aning upp mot den röda pricken Knytnäven där det blev ytterligare lite mer kurs mot nordost. Vinden hade fortsatt att vrida ner lite. Omegan styrde lite ut mot ost och vi antog att de tog höjd för att kunna sätta spinnaker. Men hos oss var det bara att hissa, det var ju nästan halvvind och vindstyrkan var ju inte mer än tre meter. Bara att köra. Och det gick utan större problem.Eva Simonsson tog hand om spinnakertrimmet medan Tobias Lindahl fick agera barlast nära båtens centrum. Jag försökte hålla koll på vindar och konkurrenter.
Omegan ryckte ifrån lite. Kanske fick de nån vindpust som vi inte fick. Eller så var det bara att deras större spinnaker gjorde mer nytta än våran.
Bakom höll sig de övriga på behörigt avstånd. På Jazz hade Peter och Annika fått upp den orangea gennakern och så länge det var halvvind höll de jämna steg med oss.
Men vinden fortsatte att vrida ner och när vi passerat Hornö udde hade vi nästan platt läns.
Tyvärr var jag här inte riktigt förutseende utan vi hamnade en aning för långt österut när vi kom upp vid Hasselö och fick därmed segla lite för mycket läns för att helt enkelt inte hamna på stenarna utanför Hasselö. Alternativet hade kanske varit bättre, att göra ett par gippar.
Bakom oss hade nu Dehler 29 Funny med Christer Björk kommit i kapp oss. Han hade seglat in nästan nio minuter på oss redan där. Det va ungefär den tid han skulle ta in på oss till mål. Men jämfört med andra båtar bakom var det Funny som stack ut.
Vi höll dock Funny bakom oss upp till Pipskär där vi även lyckades få dem att gå utanför oss i rundningen.
Vinden var nu i princip sydlig och den förväntade kryssen ner öster om Grönsö blev en lång bog med några korta slag nere vid rundningen av Korsholmen.
Till en början hängde vi med Funny rätt bra. Men framför oss såg vi hur Together fick kraftiga motvrid.
Funny ryckte ifrån och här tyckte jag att vi inte hade nån bra fart i båten. Det kändes som att avståndet till båtarna framför var väldigt långt.
Även Arcona 340 Tiki Minos passerade. De hade startat nästan 20 minuter efter och på omräknad tid låg vi säkert fem sex minuter sent. Lite frustrerande.
Vi passerade Grönsö och det blev ett kort slag upp mellan Grönsögrund och Dyviksgrund, och sedan tillbaka upp mot rundningen vid Korholmen.
Det blev åter en bog med vid för focken i relingen. Jag hade faktiskt nån kort tanke om att sätta spinnaker, men det blev bara en tanke.
Bakom oss jagade nu Dehler 34 Funny Too och Dehler 29 Gryffindor. Men vi lyckades hålla dem bakom en bra stund.
Vi rundade upp vid Djupgrund, skotade hem till max kryss-skotning och Funny Too närmade sig och gled sakta om i lä.
Vi passerade och föll av vid Knytnäven där vi varit för nån timme sedan. Ut med focken i relingen igen och jobba hela tiden med skotet. Gryffindor närmade sig långsamt och i höjd med Tallholmarna var de jämsides. Men så plötsligt tappade de farten och vi gled ifrån flera båtlängder. Vad hände? Vi hade visserligen avsiktligt tagit häng på X-35 Sednas aktervåg och fått lite fördel. Kanske var det det som gynnade oss? Högt upp i lovart låg en finsk-flaggad Linjett, kanske störde den bort Gryffindor?
Framför oss började spinnakrarna hissas. Men det var brant. Vi bestämde oss dock också för att hissa. Men, det gick inte så bra. Jätteknut på spinnakern! Sånt ska inte hända. Jag försökte dra åt alla håll i liken, men en knut är en knut. Jag släppte ner seglet på fördäck och Tobias och jag rev och slet, och försökte reda ut trasslet. Hur kan det bli så här. Tiden gick, och vinden vred mot igen. Och vi gav upp. Ner med skiten i luckan igen. Gryffindor hade i röran passerat oss och vi tappade nog 40 sekunder på trasslet.
Troligen skotade vi inte hem spinnakern tillräckligt snabbt i gissningen. Då hinner den snurra sig i lä bakom focken.
Arcona 340 Tiki Minos hinner förbi alla och skär mållinjen som första båt. Togehter är strax bakom, och jag tycker att vi är en hel evighet efter, och känner mig grymt besviken med dagens race. Slår vi någon? Kanske Linjett 35 Sea U, som jag ser långt där borta.
Vad gjorde vi för fel? Var det båtfarten på kryssen från Pipskär som sinkade oss?
Väl inne på land i Trosa Gästhamn fick jag tiderna i min hand och satte mig in skuggan med min iPad för att knappa in tiderna. Vi hamnade näst sist, bara några sekunder före Sea U.
…eller? Vid kontrollräkningen upptäckte jag att jag knappat in fel målgångstid på oss. Och det blev ju betydligt bättre, även om det inte var nån topp-placering.
Vi slutade femma av sju i klassen, och sjua totalt av tolv. Men, vi var bara 19 sekunder bakom Omegan som jag tyckte var så lång före. Och vi slog X-35 Sedna med Torbjörn Blomberg, och dagen till ära Hans Lundén. Lite kul i alla fall.
I vår klass, klass 1 segrade Christer Björk med Dehler 29 Funny. Han slog oss med nästan 10 minuter, och det är lite mycket på knappt tre timmars segling.
Lite överraskande finner vi Joacim Adolfsson på andra plats med sin lilla Aphrodite 22, och trea blev Gryffindor som vi hade mindre än fyra minuter upp till.
I klass 2 segrade Johan Karlsson med Arcona 340 Tiki Minos. Anders Mathson med Dehler 34 Funny Too blev tvåa och X-35 Sedna trea.
Sjua av tolv. Jag har inget klart svar på varför vi blev så akterseglade. Det är nog flera saker som spelar in. Jag tycket inte vi gjorde så mycket fel, och framför allt inga större grodor.
Kanske var det fel att starta tidigt. Inte så mycket för vinstyrkan, utan mest för att vinden vred och de bakomvarande fick mer öppet och kunde hissa spinnakern tidigare. Sen skulle vi nog ha seglat mer på fart efter Pipskär när vi visste att det skulle vrida mot. Vi släppte lite på skoten, men skulle nog släppt mer och kört mer på fart än höjd.
Sedan är det ju så att vi seglar för lite. Fem av de sex teamen som far före oss har kört Raymarine 2star i maj, och bara där seglar de mer än vad pappa och jag gör på hela säsongen.
Tyvärr är det ju ont om race framöver i närheten, så vi får nöja oss med att gå ut och ”jaga” turister under sommaren 
Det var i alla fall en skön segling. Solen sken och det var behaglig vind. Och arrangemanget gick bra, även om ett av vandringspriserna hamnade lite på villovägar och en av oss i arragörsgruppen fick ta en joggingrunda upp på stan för att hämta tillbaka det till prisutdelningen
Jag vill också nämna Apelago, som driver gästhamnen och som såg till att de tävlande låg gratis vid bryggan under helgen, och att vi fick hålla till och grilla i hamnområdet.
På Tango seglade förutom jag som vanligt pappa Jim. Dessutom hade vi äran att ha med Tobias Lindahl och Eva Simonsson ombord. De behövde inte slita allt för mycket utan kliver nog gärna ombord igen.