• Blodig dramatik på Notstickshällan

Det blev en solig men dramatisk segling idag när Notstickshällan Race avgjordes för 42 gången. Solen värmde och vinden blåste, mestadels från syd. Hela nio båtar kom till start vilket troligen är det bästa sedan 1994. Några resultat saknas.
Konkurrensen var också stenhård med Watski 2star-vinnare, Fastnet Race-vinnare och Kieler Woche-vinnare.

Med sydlig vind blev det näst intill halvvindsstart och vi var beredda på trängsel i lovart. Vi bestämde oss snart för att starta en bit ner för att undvika att hamna i lä från de större båtarna. Elvström-appen på iPaden hjälpte oss till en strålande start. Jag tror vi var först iväg, och med bra fart höll vi länge de större båtarna bakom oss. Tango gled på riktigt bra ut mot Doftskärshällarna som är första rundning. Kjelle och Patrik Enbom som seglade Dehler 34an på två man ryckte i från lite och var först vid Doftskärshällarna. En kort kryss följde ner mot Svarthälls fyr. Vi höll hyggligt jämna steg med Wikströms First 32 och Mathsons Dehler 29, och inte långt bakom jagade Axelssons Dehler 29 samt Erik Karlssons Hanse 320.
Vinden varierade en hel del i styrka. I bland var det riktigt ”klafsigt” när vinden dog ut. Med bara en fock kan till och med en Express kännas slö då. En stor genua är förståss att föredra när vinden är riktigt svag och vågorna skvalpar mot.

Banan som vi seglar har två nästan lika varv med en rundning inne vid start och mål. Detta gör att man hela tiden ser alla båtar, oavsett hur stor spridningen blir. Dessutom får vi ju mellantider vid varvningen.

Årets varvning lär gå till historien som den tätaste någonsin. På omräknad tid var vi tre båtar i täten på exakt samma tid. Mathson med Dehler 29, Vi med Expressen och Enbom med Dehler 34 DD. Dessutom låg Janne Lindmark med Albin 78:an bara åtta sekunder bakom. Rafflande! Det blev just då ännu mer dramatik! I samband med spinnakernedtagningen föll Janne Lindmark ner genom fördäcksluckan och skadade ansiktet och huvudet. Bloden rann och besättningen bestämde sig för att bryta tävlingen. Väl inne i hamn visade det sig ha gått förhållandevis bra och med lite tejp och plåster var Janne ihoplappad till prisutdelningen.

Andra varvet på banan är lite längre och idag medförde det en något längre kryss från Doftskär ned mot Svarthälls fyr. Johan Karlssons First 36.7 Skidbladner hade tagit täten sedan Enbom strulat lite vid varvningen. Men på kryssen knappade Enbom in och gick förbi. Vänsterkanten var klart fördelaktig på båda kryssarna.
Ytterligare en halvvindsbog följde sedan bort mot Lindholmarna där vi föll av och kunde hissa nylonet. Det var dock väldigt puffigt och vridigt på väg mot mål, och klockorna tickade på. Det kändes som vi seglat rätt bra. Inga större misstag.
Att bli tvåa i detta startfällt känns bra. Speciellt som det gick ganska knackigt på tävlingarna förra året.

Anders Mathson och Niklas Svensson, med son, tror jag, tog dock en rätt klar seger till slut. Drygt tre minuter blev segermarginalen. Kjell och Patrick Enbom blev trea och tog även hem båda pokalerna för ”bästa familj” och ”bästa shorthanded”.
Gladast av alla var nog familjen Axelsson i sin Dehler 29 Gryffindor som slutade sexa. De har tidigare deltagit i två tävlingar och båda gångerna slutat sist. en genua och en ren botten gör susen.

När vi ändå är inne på statistik och siffror så brukar Janne Lindmark och Hasse Lundén påminna om hur gamla de är ombord. I år var dessa herrar, inklusive Leif Eriksson 205 år tillsammans. Men de är inte äldst. På WildCat var besättningen Erik Karlsson, Lennart Runström och Arne Öberg 213 år  tillsammans. Och Arne 76 år var fördäcksgast!  Start jobbat gubbar! Men var är ungdommarna? Och tjejerna?

Resultat >>>