Havsracet på Sandhamn Open var hårt. Många båtar tvingades bryta av olika anledningar. Efter att ha suttit och läst på olika bloggar ser jag att två båtar (minst) haft problem med lossnande rattar. Nu har jag aldrig seglat med ratt så jag har inte koll på konstruktioner och sånt. Men min tanke är, hur kan en så viktig detalj på en båt lossna under segling? En mutter som gängar upp sig? Att saker går sönder av utmattning eller på grund av felaktigt hanterande och misstag har jag förståelse för. Borde inte ett rattfäste vara konstruerat med tanke på säkerhet? En låsmutter? En mutterlåst med sprint? Och framför allt, kollar man inte så viktiga detaljer innan start på en såpass lång tävling på havet?
I övrigt var det någon knäckt spinnbom, kolfiber förståss, masthaveri, sjösjuka aoch ett antal trasiga segel.
Den snirkliga banan som jag kommenterade i en kommentar tidigare tyckte tydligen seglarna om. KSSS hade kanske tänkt som jag när jag lägger banor i Trosas kappseglingar. En bana anpassad efter vindriktning med mycket kryss och läns, och på en liten area så de tävlande ser varandra mycket under racet. Jag tyckte dock som ”åskådare” via nätet att det var lite väl mycket kors och tvärs, och det tyckte kanske även navigatören på Anthem som enligt några bloggar har seglat fel sträcka, men fortfarande står som etta i resultatlistan.
En kommentar på blur.se beskriver rätt väl hur kallt det var ute på havet: ”Svinkallt var det, att sitta på railen var lite som att fastna i en sittlift i flera timmar.” (Tompa/Max Matthiessen)
Jo då visst kollar man sånt innan start men man ska inte behöva kolla det i varje rundning. Ratten satt fast vid starten men lossnade under seglingens gång. Så vi kollar nog vår båt ska du se.