• SRS-mätbrev och djupgående

Det blir fler och fler som skaffar SRS-mätbrev på sina båtar. Många har upptäckt att man kan tjäna någon hundradel då båtarna oftast är tyngre än vad standard i SRS båtdatablad uppger. Dock inte alla båtar.
En båt som är tyngre är ju ofta långsammare, men det många inte verkar tänka på är att en tyngre båt flyter djupare och därmed borde djupgåendet också ändras i mätbrevet.
När man kollar olika mätbrev och jämför ser man ofta att vikt kan skilja många hundra kilo, men djupgåendet är det samma. En djupare köl ger ju ett bättre rätande moment och därmed snabbare båt. Jag vet inte hur mycket några centimeters djupgående skulle göra i mätbrevet, men är mån noga med att väga sin båt så borde man vara minst lika noga med att mäta djupet. Många båtar går djupare i verkligheten än vad som angivits i broschyrerna.
Jag har gått igenom ett antal mätbrev och jämfört med standardbåtarna. Detta är dock ingen vetenskaplig undersökning, men vissa intressanta siffror kommer fram.

Rival 22:orna skiljer upp mot 800 kg (28%) mot tabellbåten, men djupgåendet är detsamma på samtliga mätbrevsbåtar.
Störst skillnad på djup är Novan där mätbrevsbåten går sju centimeter djupare än tabellbåt. Och då väger den ändå ”bara” 130 kg mer.
Verifierade mätbrev har ofta ett ändrat djupgående, men inte alltid. Vilket dock inte behöver betyda att det är fel.
Det här inlägget postades i Kappsegling och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

14 svar på • SRS-mätbrev och djupgående

  1. Erik Barkefors skriver:

    SSF har sagt att de kommer att bevaka djupgåendet noggrannare i år än tidigare. I mätmanualen; http://www.svensksegling.se/ImageVaultFiles/id_13710/cf_32/SRS-m-tmanual.PDF finns tips om hur man enkelt mäter djupgåendet.
    Jag tittade på det här förra året och hittade en 34-fotare som vägde 5.560 kg och en annan som vägde 4.890 kg. Bägge hade SRSv-mätbrev och samma djupgående. Den lätta båtens djupgående tror jag stämmer men den andra mätmannen måste fått hjärnblödning som godkände det djupgåendet på den tunga båten och dessutom att båten hade en massa lös utrustning ombord vid vägningen.
    SSF har haft utbildningsdagar för mätmännen i vinter och jag hoppas att de få undantagen nu försvinner!

  2. Jonas T skriver:

    Ökat djupgående ger inte alltid ökat rätande moment. Dock borde en sänkt tyngdpunkt ge ökat rätande moment. En lätt mast är bättre än ett tungt däck.

  3. Stefan Kindeborg skriver:

    En 30 fotsbåt eller en typ Rival borde sjunka ner C:a 1 cm / 150 kg. Alltså + 3 cm vid 450 kg övervikt.
    Djupgåendet är enkelt att kolla.
    Går båten C:a 170 cm då kollar man med båten på land o sätter en tejp på 190 cm från köldjupet på skrovsidan. Behövs bara ett långt vattpass o ett måttband.
    Sen kollar man flytläget i vattnet i SRS viktkondition.
    Stefan

    • Per Dyberg skriver:

      På E4771 är djupgåendet mätt precis som Stefan beskriver.

      • Stefan K skriver:

        Tjena, Per!
        Var det en svår mätning att mäta djupgåendet?
        Stefan

        • Per Dyberg skriver:

          Hej Stefan,

          Nej inte alls svårt på land. Jag mätte på bägge sidor eftersom båten inte riktigt stod i våg och tog medelvärdet upp till en referenspunkt.

          I vattnet är det svårt att veta hur exakt det blir dock. Man får ju ligga vid en låg brygga eller i en gummibåt och mäta från ytan till referenspunkten. Får även här mäta på bägge sidor och ta ett medelvärde då båten ofta lutar åt något håll pga vind i rigg etc… Hur exakt allt blir är svårt att säga tex är min köl ganska rak undertill men jag vet ju inte om den är horisontell i vattnet och således inte om det är fram eller bakkant på den som är djupast. Det går säkert att reda ut med lite beräkningar som vi inte gjort…

          Hursomhelst har vi gjort ett seriöst försök. Kanske finns andra ideer om hur man bör går tillväga.

          Jag förstår samtidigt de som inte mätt djupgåendet på sina båtar tidigare. Nu i år har ju SRS-kommittén tryckt lite extra på detta men i början av SRS så snackades det mest om vikt och segel som avvikelser. Vi mätte inte heller djupgåendet förrän förra året då frågan uppmärksammades lite mer. Hur många har tex kontrollmätt vattenlinjelängd, bredd? (inte jag), hur stor påverkan har några cm avvikelse (ingen aning).

          Jag är kluven i frågan, rätt skall vara rätt men samtidigt seglar vi SRS och de som väljer att verifiera med mätman får i de flesta fall ”rabatt”. Eventuella mindre avvikelser kanske kan hanteras med att de som inte har verifierat får något högre mätetal?? Det viktiga för mig är att fler båtar kommer ut på banan och tycker de kan kappsegla på hyfsat justa villkor, några tusendelar hit eller dit spelar ingen roll.

          För oss har det varit svårt att få till en verifierad mätning, vi har inte haft någon som mätt SRS i regionen och ingen har heller tagit något samlat grepp för ett gemensamt initiativ. Det har inte varit värt mödan helt enkelt.

          /Per

  4. Peter Kross skriver:

    Det är säkerligen en blandat kompott.

    E4660 kan faktiskt stämma med 1,81. Systerbåten E4642 uppmätte djupgående och fick också 1,81 med ungefär samma vikt. Ibland kan det ju också vara frågan om hur pass uppgifterna i tabellen stämmer.

    Det skulle vara intressant att om det finns skillnader i SRS-talet. Som jag förstått så läggs det på lite om man angett ökat vikt men inget ändrat djupgående.

    om det är enkelt att kolla djupgående vet det fan. I och med man behöver göra det i två steg och båten i våg är det säkerligen för en hel del seglare inte längre enkelt. till det kommer att man behöver rätt verktyg samt helst även rätt underlag för att få fram rätt mått. vid mätning i vatten behövs i många fall även något flyttetyg då man inte får vara ombord när det mätts. SRS-viktkondition tillkommer (många har ju haft det redan en gång vid vägning).

    Många som väger sina båtar vill naturligtvis sänka sina SRS-tal. inte så konstigt att det mätts noggrannare när det gynnar.

    Har även hört från några mätmän att det är ju bara SRS… Frågan man kan ställa är ju hur enkelt eller krångligt får det vara för en breddregel?

  5. Niklas skriver:

    Precis som Peter skriver. Det är säkert blandad kompott, och tittar man på de förta båtarna, Albin, Dehler och Linjett 32, så är de verifierade båtarna lite mer djupgående.
    Det jag tycker är att kan man lägga ner tid och pengar på att väga sin båt för att få ner mättalet SKA man också se till att fixa andra mått som även om de kan höja mättalet.
    För oss arrangörer är det ju svårt att kolla andra båtars vikt och djup. Att kontrollmäta ett segla är enklare. Och att se vilka segel som används är ännu enklare. I alla fall om man som jag läser ett antal mätbrev varje dag.
    Rapporterade för övrigt ett konstigt mätbrev till SSF här om dagen. Får se om jag får nått svar där, eller om det ändras.

    • Stefan Kindeborg skriver:

      Tjena Niklas du skriver; ”Det jag tycker är att kan man lägga ner tid och pengar på att väga sin båt för att få ner mättalet SKA man också se till att fixa andra mått som även om de kan höja mättalet”. Jovisst men när det gäller SRSv mätbrev så är det ju inte båtägaren som tar måtten. Det ska vara en utbildad SSF mätman. Man kan då inte själv ”fixa” med några mått oavsett om de höjer eller sänker mätetalet. De SRS båtar som nu finns tabellen är superoptimerade standardbåtar viktmässigt och segelytemässigt i ett ”fiktivt idealförhållande”. Synnerligen kostsamt att fixa till sin egen båt/segel så att man får dessa optimala data. SRSv inmätning görs rimligen för att få rätt mätetal för den specifika båt man har. Det är ju inte bara vikten som diffar här. Rätt mätetal är ju också självklara önskemålet när man mäter in en båt som inte finns i SRS tabellen. Sedan finns ju också folk som har vägt o pimpat sina båtar så att man fått ett högre SRSv än i tabellen.
      Att sedan mätmän uppenbarligen gör fel vid SRS mätning är en helt annan fråga som dock inte själva systemet rår för. ”Skärpning gubbar” är lämpligt uttryck. SSF har också uppmärksammat detta.
      Det som man också kan undra över kvaliteten är ju de som själva uppskattar vikt/djupgående o mäter segel/fixar utan någon mätman inkopplad. Bara själva segelmätningen är ju inte helt enkel.
      Stefan K

  6. Pelle Pedersen skriver:

    Intressant diskussion! Ökat depl ska ge (generellt) sänkt SRS men samtidigt borde väl LVL öka = potentiellt snabbare båt? Och sedan är det som någon nämnde ovan; var är depl ökningen? I masttoppen eller kölen?!

  7. Mats V skriver:

    Det som förvånar mest negativt är att det verkar som att mätmännen släpper igenom felaktigheter och ger ”Verifierat” mätbrev lite för lättvindigt. Kolla X-332:orna; tabellbåten har teoretisk vikt 4,40 (vilket är mindre än verkligheten) och det teoretiska djupet på den är 1,85. Verifierade mätbrevsbåtar väger 360-540 kg mer än tabellbåten men uppger alla samma djupgående som tabellbåten (en t.o.m. 1 cm grundare). Samma sak för Rivalerna. Man undrar hur seriöst inmätningen görs. När jag mätt in för ORCi så mäts detta på land och i vatten. I SRS-manualen står det att det mätningen skall ske på land och i vatten – görs det verkligen för alla Verifierade brev?

    • HenrikA skriver:

      Hej, kan bara svara för E4666 som är mätt för ORCi i både vatten och på land av SSF mätman. Dock vet jag inte varför tabellbåten har ett djupgående på 1,85 m då iaf X-Yachts båtdatablad säger 1,80 m, och då borde 1,85 stämma bra för dom inmätta något tyngre båtarna, men jag är öppen för andra förklaringar. Mvh Henrik

      Länk X-Yachts broschyr http://www.x-332.dk/pdf/X-332_brochure_september_2003_ID.pdf

      • Mats V skriver:

        Hej Henrik,
        Ja, uppgifterna från leverantören stämmer inget vidare som vi alla vet. Tex vad gäller ballast i kölen på X-Yachts mm (det har jag senare fått X-Yachts att konfirmera mail-ledes). Din ORCi-inmätning bör givetvis ha gett ett korrekt svar på djupgåendet så om det är 1,85 så bör de övriga 332:orna ligga både några cm under och över dig i djupgående. Jag vet att det inte är lätt mäta själv men när mätmän är inblandade borde det bli lite mer korrekta värden kan man tycka.

  8. Jonas T skriver:

    Ofta önskar man att man hade mindre våt yta istället för mer rätande moment

Lämna ett svar till Stefan Kindeborg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.