Här kommer så ytterligare en sammanfattning av seglaråret 2014. Den första innehöll ju endast sådant som berörde vår eget seglande med båten Tango. Det här inlägget innehåller sådant som jag skrivit om under året, och kanske en och annan ytterligare händelse. Sådant jag minns helt enkelt. Mycket Sörmland.
Foto: Oskar Kihlborg
Längst fram på näthinnan finns förståss Team Vestas Winds haveri när de fulkomligt kraschade rakt upp på ett rev i Indiska Oceanen. Jag har fortfarande inte sett filmen från kraschen, det räcker med bilderna på den södertrasade båten. Jag tycker fortfarande det är märkligt att man som erfaren navigatör kan missa ett sådant stort hinder i banan. Revets storlek motsvarar en yta på mer än halva Gotland.
Båten är mirakulöst nog bärgad och rigg och övrig utrustning räddad. Team Vestas Wind hoppas på att kunna lappa ihop sin blå båt och återkomma i tävlingen fram över.
Volvo Ocean Race är för övrigt en mycket jämn kamp där de tre tätbåtarna i sammandraget har samma poäng. Kul förståss. Men bevakningen av racet lämnar en del att önska.
Laserseglaren Josefin Olsson är alltid intressant att följa. Hon är ju från Oxelösund/Nyköping och som Sörmlänning är det förståss riktigt kul att följa hennes framgångar på sin väg mot OS i Rio. I september slog hon till med ett VM-silver på Biscayabukten. Tidigare i år blev det även en fjärdeplats på EM.Tävlingens hemsida tycker jag själv är bedrövlig, och live-sändningarna kunde vara bättre, speciellt sändningarna från målgångarna sär man mest får se trackern i rutan. En helikopter med kamera kan väl inte vara så svårt att fixa.
Som lite kuriosa i sammanhanget kan väl sägas att Josefin 2005 och 2006 vann Laserklassen i Trosa Båtklubbs jolletävling Lions Kanna.
Andra framgångsrika svenska seglare är match racing-seglarna Team Anna Kjellberg som under året tog VM-guld. Efter att ha förlorat första seglingen i finalserien mot världsettan Camilla Ulrikkeholm, Danmark, vände de och vann med 3-1.
Team Anna Kjellberg är kandidat till Jerringpriset och HÄR kan man rösta.
En annan stor mästare är ju Michael Collberg, Express-seglaren som år efter år fortsätter att rada upp topp-placeringar och vinster på SM-tävlingarna. 2014 tog han sitt TIONDE SM-guld i Express-klassen. Denna gång var det på vattnen utanför Marstrand. Noterbart för oss sörmlänningar är att Södertäljebåten Qetar med Calle Nyström vann första seglingen på SM.
När jag ändå är inne på svenska mästare måste ju Per Sandberg nämnas. Nyköpingsseglaren som krossade motståndet på årets mästerskap i Rival 22. Mattias Gustafsson, Strängnäs ingick i besättningen. Mattias tog senare ett brons på SM för 606.
På Mälarbåts-SM tog Nyköpingsseglaren Stefan Hultgren guld i M22-klassen tillsammans med Mattias Edman.
Per Sandberg kunde man för övrigt se vinna lite här och var i Sörmland. Nyköpings nya kappsegling Örsbaken Double handed vanns av Sandberg. Sandberg vann sedan även Trosas Höstseglingen och Sörmlandskustens SRS-cup. Efter årets framgångar för Rivalseglaren tilldelades han priset som ”Årets Seglare” i sörmland. Det priset delas ju ut till två seglare varje år, en senior och en junior. Junioren som fick motta priset i år var Strängnässeglaren Måns Gustafsson. Han fick för övrigt priset även förra året. Största anledningen till Måns pris var seger på Hyundai Cup där Måns seglade en Fore. I besättningen ingick förståss pappa Mattias, som ju också seglade med Per Sandberg på Rival-SM. Mattias Gustafsson är alltså en starkt bidragande till de båda vinnarna av Årets seglare i Sörmland 2014.
Hyundai Cup-vinnaren.
Hyundai Cup blev ju för övrigt en märklig tävling. Runt 200 båtar kom till start och väderprognoserna talade om mycket svaga vindar. Hur skulle man hinna runt banan? Jag tvivlade? Dessutom stog seglingsledaren på skepparmötet och sade att banan inte kan kortas av….sedan kortade man av banan. Då hade redan ett antal båtar, som insett att de inte skulle hinna i mål, brutit tävlingen. Det händer alltid nått på Hyundai Cup, varje år.
På avdelningen hemsnickrade regler hamnar även 2014 års SeaPilot 2star där tävlingsledningen på rorsmansmötet informerade om att det på grund av vädret var förbjudet med undanvindssegel. Några blev rätt griniga. Vissa tyckte det var okej. Jag tycker det var fel. Undanvindssegel tillhör kappsegling, oavsett om man väljer att hissa eller inte hissa.
Tävlingen bjöd på tämligen odramatisk segling banan runt. Visserligen friska vindar, men mycket raka spåret mellan rundningarna.
Vinnare blev den klassiska 63-fotaren Refanut som lyckades med bedriften att vinna två år i rad.
Även på ÅF Offshore Race blev det en del diskussioner om arrangemanget. I det här fallet handlade det om ett rudningsmärke som från början saknades i seglinsgföreskrifterna, men sedan lades till. Några seglare missade uppdateringen och följdaktligen även rundningen. De skyllde förståss på tävlingsledningen, medan vissa noterade att ändringen meddelats både på skepparmöte och på anslagstavla.
Seglingsmässigt blev årets race ett riktigt lättvindskör där båtarna i täten ständigt körde in i ”väggen” och blev ikappkörda av fältet bakom. Till slut blev det tyska Varuna som var först över mållinjen. Snittfarten för den stora tysken var dock måttliga 5,23 knop runt banan.
Totalsegrare i SRS blev en av de minsta båtarna, Minitonnaren Team Räknäs. I ORCi totalsegrade Finngulf 33 La Dolce Vita.
233 båtar startade i årets ÅF Offshore Race. Det är mindre än hälften av deltagarantalet 1990 när 470 båtar deltog.
Att arrangera tävlingar är inte helt lätt uppenbarligen. Hur var det på Askö Runt? Först lades startlinjen mot fel märke. Sedan sägs det att fel startsignal gavs. (jag såg ingen signal alls). Och så var det visst en båt som anmält sig fel, utan spinnaker, men seglade med gennaker, och därmed hamnat i fel klass. De vann. Det arrangeras seglingsledarkurs i april i Västerås.
Här i Sörmland drog jag igång Sörmlandskustens SRS-cup. Dels för att det är kul att räkna poäng, och så naturligtvis för att försöka få ett bättre deltagande på de sörmländska kappseglingarna. Men det är inte helt lätt att nå ut till klubbarna. De seglare som redan är aktiva är ju också ganska aktiva med att söka information. De som inte kappseglar så flitigt är ju de som man behöver nå ut till, och det är svårare.
Deltagarantalet ökade dock något på de seglingar som räknades in i cupen. Framför allt var det fler seglare som seglade mera, vilket ju var en tanke med upplägget på cupen. Om jag har koll i huvudet var det fem av de åtta racen som ökade sitt deltagarantal jämfört med året innan. Sörmlandsregattan i Trosa var en av tävlingarna som minskade. Men till stor del beror det på vädret på tävlingsdagen. Anmälningarna var fler.
Vinnare av cupen, blev som jag nämt tidigare Per Sandberg. Kampen var dock ganska hård in i det sista och klubbkamraten Anders Román (NF-båt) jagade hack i häl.
Lidingö Runt seglades i väldigt lätta vindar. Det syns på resultatlistan där det i vissa klasser blev väldigt stora avstånd. Thomas Blixt TP 52 var först i mål, före 100-fotaren Hyundai. Snabbast på beräknad tid blev Farr 30 Civitanova med Henrik Boding.
Några veckor senare seglades det i Sandhamn där bland annat Farr 30 och ORCi gjorde upp om SM-medaljer. I Farr 30 tog Happyyachting.se hand om guldet medan det i ORCi blev Thomas Blixt som vann med sin TP 52. Med ombord på TP52:an seglade bland annat strängnässeglaren Jonas Svensson.
Jolleseglarnas stora evenemang JSM hölls på Askrikefjärden, Lidingö, och det blev riktigt lätta vindar. Någon dag blev det inga race alls och seglarna fick vänta mycket. Det är sådant man får vänja sig vid som seglare.
I 29:er-klassen blev det både silver och brons till Sörmland och Nävekvarn. Gustaf och Erik Lindén knep silvret och Moa Andersson och Robin Nilsson tog bronset.
I Marstrand, Swedish Match Cup vann svenske Björn Hansen en klar 3-1-seger mot britten Ian Williams. Hansen hade dock vissa bekymmer på väg till finalen.
Årets regatta måste ju annars vara Nordiska och Norska Mästerskapen i Express som samlade nästan 110 båtar! Nu är Norge större än Sverige i Express, också. Det var dock svenskar i topp genom Björn Österberg (SWE2012) och Thomas Ottosson (SWE2015) som tvåa. Norska kung Harald slutade fyra totalt, och tog silver i det Norska Mästerskapet.
Och så ett par utmärkelser till. SSF gav Josefin Olsson utmärkelsen Årets Seglare, och i Trosa Båtklubb blev Jesper Qvarnström Årets Seglare.
Nu ser vi fram mot 2015 och en massa sörmländska och svenska framgångar, deltagarrekord på diverse seglingar och annat kul.
Gott Nytt År!