• Vi vann!

Det är alltid lite smånervöst att ge sig ut på årets första segling. Har man glömt nått? Sitter allt på plats? Kommer man ihåg hur man gör?

Elva båtar var anmälda tilldagens race, Notstickshällan Race. Bara sex kom till start. En låg på land med motorproblem. En låg kvar, inblåst i Visby, en hade inte fått sina nya segel.
De som inte var på plats missade en skön dag, om än lite svalt. Men jag jobbade mig varm.

Albin 78 med Jan Lindmark och Hans Lundén

Vinden friskade i rätt ordentligt inne vid bryggan på morgonen, men den avtog en del fram till start och under tävlingen var det våra vindar. Ganska vridande och varierande vindstyrka.
Vindriktningen låg till en början på nord och det blev halvvindsstart. Några valde att starta med spinnaker. Inte vi. Kjell Enbom med sin Dehler 34 DD var bäst iväg i starten, men vi var hack i häl En skaplig start.
Spinnakerbåtarna hade det ganska tufft på väg ut mot Doftskärs hällar där vi sedan föll av och länsade mot Svarthälls fyr.
Dehlern tog täten före Thomas Forslunds Linjett 33 Wild. Men vi hängde med ganska bra.
De mindre båtarna bakom tyckte jag vi höll på ett behörigt avstånd.

Vi kom tillbaks in på Fågelöfjärden där vi tidigare hade startat. Det blev nått slag upp mot startbojen som skulle rundas innan vi gav oss ut på varv nummer två.
Martina hade koll på klockan och rapporterade tider och det verkade som Linjetten hade ett litet övertag.
Efter rundningen valde även vi att sätta spinnakern. Vinden hade vridit lite mer mot väst och jag bedömde att vi skulle kunna bära spinnakern ut till pricken Naggen i alla fall. Det visade sig dock att vi kunde hålla upp även mot Doftskär, även om det var på håret. Kanske hade det gått lite fortare utan spinnakern på slutet, men å andra sidan är det inte helt enkelt att ta ner en spinnaker när man har vinden klart för om tvärs. Vi körde på.

Tätbåtarna saktade in, och vi verkade fortfarande ha god fart. Vi knaprade in bra här. Och vi tog mer höjd i början på benet och kunde falla av när vi närmade oss Doftskär.

Åter igen blev det läns ner mot Svarthälls Fyr och sedan en brant halvvind tillbaka in mot Fågelöfjärden. Innan vi nådde fram till rundningen vid Hållvastö gjorde vi ett bra val och tog ner spinnakern i tid när vi såg att de framförvarande hade det tufft. Jag tror de tappade en del mot oss just här.
Vinden var nu nordvästlig och det blev ”riktig” kryss in mot mål, Men vinden varierade en hel del, både i riktning och styrka.
Det var riktigt pirrigt ibland när vinden dog ut, och man tyckte att alla andra gick mycket fortare.

Martina trimmar spinnakern.

Martina höll koll på tiden och jag räknade i huvudet att vi låg rätt bra till. Det kändes också bra. Vi seglade fort, och gjorde bra beslut under hela racet.
Väl i land så kom flera fram och gratulerade redan innan tiderna var räknade. Och visst kändes det hoppfullt.

Till slut stog det klart att vi tog en förhållandevis klar seger. Marginalen var nästan två minuter ner till Linjetten på andra plats, Dehler 34an blev trea, men nästan sex minuter bakom.

Det är alltid kul att vinna, men det här var en riktigt skön seger. Alla utom vi seglade shorthanded, och med shorthanded-SRS. Vår besättning, Martina Thorn och 11-årige Albert Isaksson är knappast några vana kappseglare i kölbåt. Albert har seglat ett klubbmsäterskap i Optimistjolle i Oxelösund. Det var hans första tävling i en kölbåt, och han åkte inte bara med. Han fick vara med och dra här och där. Martina gjorde sin andra tävling i en kölbåt, andra gången i sitt liv som hon seglade spinnaker, och för det mesta var det hon som stog för spinnakertrimmet.
Dessutom tror jag att min pappa, Jim tyckte det här var speciellt skönt. Första tävlingen efter ögonperationen. Och han kunde se allt.

I klubbstugan bjöds vi traditionsenligt på sill i olika former med tillbehör. De som inte var där missade något! Bara sillen gör det ju värt att ta sig ner till båtklubben.

Tack alla för en skön och trevlig dag.

Resultat >>>

Jag han med att filma en del under racet. Om jag får tid att redigera det så blir det en film från racet här.