• Watski 2star | Aitutaki berättar…

Aitutaki, årets segrare i Watski 2star Baltic är ju en båt från Södertälje BS. Vi har väl möts en och annan gång här ute på fjärden och på Sörmlandsmästaren möttes vi även i C55.
Att vinna Watski 2star totalt är förståss en stor sak, även om man ska ta det där med totalsegrare med en nypa salt. Men när det gäller Aitutaki så var det ingen tillfällighet. Fyra W2sB och sämst elva, och sämst tvåa i klassen. Imponerade.

Här nedan följer deras egen berättelse om racet.

W2SB 2011 på Aitutaki!

Förberedelserna inför årets segling blev inte riktigt som planerat då Autopiloten gick sönder under transportseglingen till Trosa under lördagen. Efter mycket felsökning och testande, konstaterade vi att det var fel på styrenheten. Frågan blev då var kan vi få tag på en ny NU? Efter många samtal fick vi tag på en Wasaägare som på onsdagmorgon kl 04.15 åker ner till sin båt i Södertälje och skruvar ur styrenheten ur sin båt och kör den ner till Oxelösund. Den anländer kl 06.30…..monteras in och testas. Kl 8 konstaterar vi att den fungerar! Härligt!

Aitutaki innan start Foto: Niklas Q

Oxelösund-Visby
Starten närmar sig….vindprognoserna säger västlig vind 10 m/s, spinnacker till Landsort och därefter en släppbog till Visby. Får en helt godkänd start, J120 Euforia skär upp framför oss – och matchen är igång! Vi får en fin spinnackergång ner till Landsortsangöring och rundar i princip samtidigt som Prima 38 Serendip. Vi tänker – håll fart i båten och tar en lätt underbåge. Vi har koll på Euforia på plottern under hela överfarten. Under morgontimmarna lättar vinden och det blir segelskifte till genua. Euforia byter också segel och rullar ut code 0 och går lågt medans de också byter till genua. Euforia och Serendip går i mål i Visby strax före oss. Vi var nia totalt i Visby – vi var i det läget nöjda med att vara bland de 10 första båtarna i totalen.

Visby-Oskarshamn
Vindprognoserna säger sydväst och vridande till syd, det betyder underbåge över till Västervik. Vi har hela tiden koll på Euforia och Serendip som ligger uppe i lovart. Euforia rullar ut code 0, vi väljer att hissa vår plana spinnacker och går lågt. Detta för att inte tappa mot Euforia. Inför rundningen vid Västerviksangöring rundar Euforia 10 minuter före oss, för att sedan kryssa mot Ölands norra. Vårt enda fokus i detta läge är att hålla koll på vindskiftningarna och inte gå för högt. Vid rundning av Ölands norra syns ej Euforia till och Serendip rundar strax framför oss. Vinden ökar under resan ner till Blå Jungfrun, vi funderar på att ta ett rev men avvaktar. Mellan Blå Jungfrun och inloppet till Oskarhamn vrider vinden och mojnar rejält. Det är mörkt (ca kl 02,00) och vi ser på plottern att båtarna framför oss endast gör ca 3-4 knop, vi har focken uppe och funderar på att byta till genuan men väljer istället att skicka upp spinnackern och går ganska brant ca 7 knop och knappar in mycket på fältet framför oss. Väl inne vid bryggan lämnar vi in vår målgångstid och får då veta att vi leder i totalen med ca 3,5 minuter före Euforia.

Oskarshamn-Oxelösund
Snart dags för sista etappen – vårt stora orosmoment inför denna etapp är att förhållandena påminner om förra årets och vi då fick vi se oss slagna av Euforia med 30 minuter på etappen. Väderprognosen lovar syd vridande till sydväst ca 8-13 m/s, något avtagande. Vår stategi blir då att söka oss österut för att gippa när det vrider till sydväst. Euforia startar framför oss med sin gennacker och vi och Serendip startar samtidigt. Vi seglar spinnacker ut mot Blå Jungfrun. När vi närmar oss ön så vrider det emot och det blir riktigt brytit med spinnackern men vi lyckas hålla och faller av och följer Euforia. Euforia skär österut och försvinner ur sikte. Vi är jagade av Serendip och Take off. Solen skiner från en klarblå himmel och vi loggar mellan 10-16 knop – segling blir inte bättre än så här. Efter några timmar ser vi några mörka moln närma sig bakifrån. I ett ögonblick ökar vinden från 10 m/s till 15 m/s och vrider till sydväst och läget blir snabbt okontrollerat. Spinnackerstrumpan måste ner nu – Fredrik far upp på fördäck och får ner strumpan halvvägs, returtampen fastnar runt halsen och halva spinnackern fyller….Fredrik håller ner strumpan med ena handen och lyckas få loss tampen runt halsen med den andra handen – kunde ha slutat mycket illa. Strumpan nere och vi gippar mot Gustav Dahlén och gör 10 knop på storen. Lite skärrade avvaktar vi att ovädret ska dra förbi. Vi hissar den lilla spinnackern men känner att vinden håller på att avta igen och byter därför till den stora spinnackern igen och går nästan rakt på Gustav. När vi närmar oss Gustav så dyker Euroria upp österifrån. Vi sätter igång en klocka när de passerar Gustav och inser och det kommer att bli en minutstrid om vinsten om totalsegern. Vi rundar Gustav och håller spinnackern till Kränkan. Vi hissar focken och går på släppbog in mot Grässkärs fyr. Förbereder spinnackern igen för att länsa in på upploppet. Vi skär mållinjen kl 22,20, en båtlängd bakom Wild Linjett 33. På bryggan möter Jonas Bergström och Björn Österberg oss med två kalla och gratulerar till vinsten. I detta läge vet vi endast att vi försvarat segern i vår klass för tredje året i rad. Nu börjar väntan……vågar inte ta ut totalsegern i förskott…..det är många båtar kvar på havet. Vinden mojnar och vi inser att det blir svårt för båtarna som fortfarande är kvar på banan att slå oss. Vi somnar lyckliga över att första stora segern är bärgad.

Varför vinner vi? Efter många års förbättringar av rigg och segel så har vi fått bra förutsättningar för att göra bra resultat. Vi seglar aktivt varje sekund när vi är på banan oavsett väder, vind och tid på dygn.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att femton års tävlande tillsammans har gett resultat.

Vi vill passa på att tacka Ove Söder och resten av organisationen kring W2SB för ett väl genomfört arrangemang även i år. Vi vill även tacka Hasse Marklund på Wasa Yacht samt Björn Österberg på North Sails för all support och ett gott samarbete.

Vi ses nästa år igen!

Calle & Fredrik på Aitutaki

Tyvärr lyckades jag och pappa inte att fånga Aitutaki på någon bild från starten. De var väl för snabba